lördag 19 december 2009
Dravel
Okej, vi har haft en kul kväll här hemma med syster och man och barn. Bytt julklappar. Ätit tacos och druckit martini, vin och glögg. Sicken fest. Gratis karusell lite smått.
Barnen har lekt och lekt och lekt, bygg kojor och dansat runt granen, retat den äldsta ungen och stått i vägen för den minsta.
Nu sitter jag och sambon här, våra barn somnade som två laxar i lax ask.
Höööhö. Gratis karusell vare ja!
Den här helgen har gått alldeles för fort. Det är bara för att sambon helt zoonika jobbat tre fredagar i rad. Helgerna har vart så korta så korta! Men nu jobbar han bara måndag och kanske halva tisdag.
Sen är han ledig två veckor.
På tal om min man. Jag vet inte vad som hänt, han läser i alla fall inte min blogg, men han har TVÄTTAT!!!
Helt sjukt. På eget bevåg, utan att jag sa till, utan att jag bad om det!
Sjukt kul upplevelse.
Fast.....tvätten har inte blivit hängd än. Vi får väl se om han gör det innan vi slänger oss i säng eller om jag får göra det.... Spännande.
Jätte kul inlägg, herregud, det här får vi göra oftare!
tisdag 15 december 2009
Sömn. Giv mig!
Man blir lite smått galen när man inte kan somna på kvällen/natten.
Jag har hängt med det där "natt tåget" som det snackas så mycket om. Gå och lägga sig när man är som mest trött. Det är klockan halv 8 för mig. När barnen har somnat.
DÅ skulle jag kunna somna som en stock. Men ska jag alltså gå och lägga mig halv 8 varje kväll?
Hur galet vore inte det egentligen?
Jag har gått och lagt mig och läst en bok, det har funkat sjukt bra! Men många gånger har en liten trippande treåring kommit över till vår säng innan jag har hunnit bli tillräckligt trött.
Så då ligger jag där ändå, och kan inte somna. Jag kollar sällan på klockan, det törs jag inte, och om jag gjorde det skulle jag bli ännu mer stressad.
Allt jag tänker på när jag ligger i sängen, eller sitter uppe så här, är sånt jag inte hinner tänka på under dagen.
Full fokus på dagen, full fokus på natten.
Tänk om en MAN skulle göra lika dant?
Det är väldigt många som är förstående, vad gäller mina sömnproblem. Att det är vanligt och att det kommer ge med sig.
Men, va?
Har någon någonsin hört om en MAN som ligger vaken om nätterna och tänker på framtiden, barnen, livet, kärleken, samtalen oss emellan, samtalen vi aldrig hinner ha.....?
fredag 11 december 2009
Såhär på fredan
Jätte roliga tävlingar, gratis grejer och samlar du mycket poäng så kan du plocka ut dom och få olika saker!
torsdag 10 december 2009
men alltså...
Men va fan, det får väl bli så då. Bara jag får rätt, rättvisa i hemmet.
Min man kom nyss hem på lunch, slänger fram sin hamburgare sen igår och stoppar i sig. Jag sitter och dricker mitt the, äter en macka och serverar både Colin och Filippa med fika. Min man är alldeles för koncentrerad på sin hamburgare.
Jag går mot diskmaskinen och frågar, lite ut i luften "Är det diskat eller inte..." Min man är v ä l d i g t snabb att svara:"Aaa, jag plockade ur den igår, det är bara att plocka in" Inte liksom bara att han säger det, det finns en viss ton i det han säger.
Jag blir irriterad men försöker inte att visa det, utan iställer kontrar jag med "Jaha, men du såg inte att dörren till tvättstugan var stängd igår? För det kan ju bara betyda 2 saker. Antingen finns det tvätt att hänga eller så har torktumlaren körts, och kläder ska vikas"
TYYYYYYSTNAD....
Inte ett enda svar, inte ett enda pip kommer ur hans mun.
I den här familjen plockar jag undan mitt och pojkens, mannen tar sitt och Flippans. Men Flippans hög av kläder är ett berg numera, ett torn som rasar snart.
Jag vet att många tänker "men plocka in de själv då"
Aldrig! Aldrig! Jag är ingen slav som gör mitt mans arbete, han får skylla sig själv och han får jobba dubbelt om han nu är så lat att han inte kan bara in kläderna när dom är vikta och klara. AV MIG!
För jag tvättar, jag hänger, jag viker. Jag tumlar, plockar ut tumlaren och viker. Min man....han tvättar kanske 1 eller 2 gånger i månaden. Hänger tvätten ungefär lika ofta.
Hans ursäkt?
Att det är så svårt att veta vad som ska tvättas med vad.
Öööö, varför har jag 3 tre T R E tvättkorgar. Jo, just för att tvätten delas upp på det viset här. Det är bara att ta en korg och slänga in innehållet i maskinen. Skit svårt, eller hur!!???!
Min man var lika irriterad när han gick, dörren small lite hårdare när han gick. Men vad är han arg på? Att jag tjatar? Påpekar? Är missnöjd?
VAD HAR HAN FÖR RÄTT ATT BLI FÖRBANNAD ÖVER?
onsdag 9 december 2009
Är det dags?
Filippa kan se filmen om Junibacken om och om igen som finns på junibacken.se
Det är helt sjukt hur en treårings humör kan svänga! Nu blev hon sjukt sur för ingenting. IGEN!
"Nää. NU GÅR JAG IFRÅN!"
Hur gör man? Kan man göra något?
.......
Blev skit förbannad imorse när jag bara hinner upp till hallen och känner att det luktar bajs i hela huset. Hur kul är det egentligen?
Min man kände tydligen inte det när han kom upp imorse?! Konstigt, tycker jag. Han är i badrummet, sen går han på jobbet. Och inte känner han att det luktar bajs i hela huset, nääärååå.
Samtalet igår kväll, diskussionen kanske jag ska säga, mellan mig och min man gick hett till.
Jag vill, MÅSTE, börja träna. Jag hade graviditetsdiabetes och om jag bara sitter stilla hela tiden, förutom när jag jagar barn, springer ute och leker och den vardagliga rörligheten, så kommer jag få diabetes. Jag vill inte gå ut i mörkret och gå och halka. Jag vill inte spela innebandy. (fatta nån gång idiot!) Jag måste få träna upp min rygg som är helt överbelastad av allt lyftande av 2 barn dagligen. Den värker nå sin in i bomben! Och min vikt, bör vi ens nämna den??
Min kära make tränar ishockey och innebandy, på sommaren får han spela fotboll också. Allt det är gratis för honom. Han kan träna gratis genom jobbet.
Jag måste safta ut med 1900 spänn för att få träna. I 20 veckor. Jag anser att jag borde tappa några kilon på 20 veckor, jag skulle vilja tappa 20, men som mål blir det nog 10. Mest för att inte bli besviken.
Min man anser att det är dyrt. Som om jag inte visste det.
Han tycker att jag kan ut och gå. Blir min rygg hel av det? Nej.
Min insulin produktion blir bättre, men jag måste få träna min rygg.
Slutsumman: 1900 kr. Jag får gå på gym.
Tack.
tisdag 8 december 2009
På begäran dåra.
Sen blir dagen som den blir, lek och stoj. Och ungarna är helt sinneslöst galna på kvällarna. Studsar och hoppar och är sjukt glada. Colin har en hej dundrandes fest i sin säng när det är läggdags.
Förövrigt. För att dämpa ner alla tankar och allt jag måste hålla reda på har jag läst en grymt bra bok. Och jag har faktiskt några kvällar i rad lyckats somna i tid! Alltså inte klockan 4 på morgonen utan redan runt 1-2!
Boken "Familjens projektledare säger upp sig" gav mig otroligt mycket, och jag känner mig inte längre ensam. Ensam om att ständigt tjata, påminna, säga till och hålla reda på ALLT.
Det är alltså min man, min andra halva, som jag måste säga åt att "du kan väl dammsuga". Han drar sig lite i skägget och ser sig omkring. "Behövs det?" frågar han alltid tillbaka...
I denna bok fick jag bekräftat att män har enbart sitt och sitt eget i skallen. De behöver inte hålla reda på födelsedagar.
(Förresten, nu ska jag inte dra ALLA män över samma kam. Men nästan, så kan man nog det. Eller?)
Jag håller reda på allt, min hjärna är en kalender som min man utnyttjar allt för ofta.
Han ser inte att dottern lämnat små strumpspår efter sig, han tar inte med sig posten som legat i trappan i nästan 1 vecka. Detta, med posten, var ett litet test från min sida... För att se om han möööööjligtvis ens skulle kasta ett öga på den. Men ICKE!
Jag placerar allt framför hans näsa, planerar och projekterar. Fixar matsedel för veckan, kollar vad som ska handlas utöver det. För min man har ingen aning om vad som finns i kylen eller frysen.
Jag har också bett honom om att kolla upp en sak på jobbet, men det har inte hänt och det har gått 2 veckor. Jag frågade varför, varför det ska vara så svårt att komma ihåg en sak? Svaret jag fick har gjort att jag har blivit ännu mer irriterad.
"Jag har så mycket att tänka på"
"Som vadå?" Att din dotter behöver en ny overall, att det är måndag imorgon och vi behöver handla. Eller kanske du har tänkt på att tvätten inte tvättar sig själv? (Ett helt annat kapitel i vår vardag)
"Nää, det tänker jag inte på. Jag tänker på jobbet."
Alltså, okej. Han har mycket på jobbet, men om bara visste vilket heltidsarbete det är att vara hemma med 2 barn. Hålla reda på allas liv, kläder, skor, tvätt, städ, laga mat, handla mat, göra frukost...on and on and on. En man, karl, karlslok, var hemma med sina barn en längre tid medan kvinnan jobbade och gjorde INGET utöver att arbeta, utan lämnade över ansvararet till mannen......gud. Jag vill inte ens tänka på det. Jag blir alldeles kall....
Så hur gör man? Hur får man sin man att vara delaktig i livet, vardagen, stöket. Och hur får jag in honom i min hjärna, så han vet hur mycket jag har att tänka på och hålla reda på?
tisdag 17 november 2009
måndag 16 november 2009
I natt jag drömde
Den här helgen var meningen att bli en mys helg.
Nästa helg kommer innebära packning inför min och Flippans Stockholm resa.
Ett bio besök ska också försökas klämmas in och en heeel del annat.
MEN (det finns alltid ett men) den här helgen blev verkligen inte som det var tänkt. Först och främst jobbade mannen i Fredags.
Det har han inte gjort på flera månader! Vi har alltid lång helg.
Men nu var han tvungen att åka på kurs i Örnsköldsvik på Fredagen och kom inte hem förrän 16:30. Fasligt trist.
Lördagen spenderade vi väldigt lugnt. Lagade en god middag och när den minsta av de 2 blev trött gick mannen ner för natta honom.
När jag och Flippan går ner en timma senare ligger mannen i fruktansvärda smärtor, svettas och slänger av sig tröjan han har på sig. Han säger att han har jätte ont vid solar plexus, att han har domnat bort i armarna och att smärtan strålar ut mot rygg och armar....
Jag frågar om han vill resa sig upp, det går lättare att andas då, tänker jag.
Han ligger nu och bara slänger sig fram och tillbaka i sängen i smärta.
Han reser sig och börjar gå ut från sovrummet och hinner bara genom dörren så faller han ihop i en hög på golvet.
Både Flippan och jag står och kliar oss i huvudet och Flippan klappar pappa på rumpan och säger: Rapa pappa!
På sjukvårdsupplysningen tycker de att jag ska ringa en ambulans och ambulansen är här på en gris blink. Larmet gick nog ut som en misstänkt hjärtinfarkt.
EKG apparaten packas upp i vårt vardagsrum, Flippan får kolla EKG:t på sin docka och kastar lite ballong med en av sjuksköterskorna.
Allt ser fint ut, säger dom!
Mannen får dock följa med och det visar sig vara gallsten som är i rörelse.
Så, söndagen. Blev väldigt lugn och trist.
Bättre lycka nästa helg!?
Hade också tänkt berätta en sak jag drömde i natt. Jag har ju väldigt svårt att sova och jag knåpar väl som mest ihop 4 timmar per natt. Och därför drömmer jag väldigt sällan nu... Men vi kanske kan ta det ikväll, jag kommer ihåg drömmen så väl....
fredag 6 november 2009
Törtt
Men jag har inte så mycket att blogga om.
Har ett trasig del i hjärtat.
Dagarna fylls av aktiviteter.
Jag lägger kalla, blöta bomulls tussar på ögonen för att dämpa svullnaden.
Orättvisa.
Ett fantastiskt fint Adjö. Lilla ärtan sände tusentals ärtor från himlen.
Ett tillfälle att le. Jag tycker det var fint.
En busig bebis i himlen. Ett sätt att säga hallå.
Nu då?
fredag 23 oktober 2009
Hört på P1
Barn: Hund!
Kvinna: Hund? Är du säker på att det börjar på t?
Barn: Hund!
Kvinna: Börjar huuuund på t?
Barn: Hund! Tax!
Alltså, det var jätte kul. När man hörde det på radion. Lite roligt nu också...
torsdag 22 oktober 2009
Men någon jag känner är trygg och varm och väntar på John Blund.
I cirklar far en liten båt, ej större än din hand, ute på havet, fjärran i från land.
Hala in det lilla seglet, tänd lanternan din.
Till drömmarnas trädgård vi sakta driver in.
Kan ett barn program börja finare?
Nästan så man fäller en tår. En förälders hand som drar sitt finger i ett barns öppna hand.
Sen att barn programmet liknar Teletubbies, som jag blir illamående av, är väl en annan sak...
Idag står bad på schemat, härligt varmt bad med båda barnen. Jätte kul, och så mysigt.
Vi har ju Fredagar på Torsdagar så det här badet betyder att vi gör helg.
På en Torsdag. Så himla lyxigt!
Till helgen kommer Stockholms fjåsa. Mycket trevligt. En vild 1 åring ska härja lös här hela helgen. Alltså kommer vi få en inblick i hur livet kommer se ut om några månader.
Det har hänt så fruktansvärt tråkiga saker att det är svårt att känna lycka vissa stunder.
Men istället kramar jag om mina barn lite extra mycket, lite extra hårt och sväljer de tårar som vill komma.
Jag har två fantastiska barn, det är verkligen meningen med mitt liv.
Att få ha dessa två tok stollar!
torsdag 15 oktober 2009
Jag fattar ingenting och jag måste ha missat det totalt. För helt plötsligt stod hon bara där. Stampandes i trappen och skrek: MEEEEEEEN ÅÅÅÅÅÅÅÅÅ!
Smällde igen dörren till sitt rum och slog på Rasmus på luffen på cd:n...
Jag stod kvar i hallen, med hennes jacka i handen som jag bett henne hänga upp, eller som jag sa: "Nu får du hänga upp jackan! Jag är så trött på att du slänger den på golvet!"
Och då klampade hon iväg så där, precis som jag gjorde när jag var 13 - 14 år....
Jag ryser lite och det här var kanske en månad sedan. Tonåringen är kvar, men det är tur att min treåring kryper fram då och då och visar sig från sin bästa sida.
Det där med att visa vad jag har för kläder varje dag....Det hinns inte! Jag hade faktiskt allvarligt funderat på det men jag hinner inte hålla på och ta ego bilder på mig själv.
Jag har nog å göra nu. Herregud, jag har inte bett tonåringen flytta in!!
söndag 27 september 2009
Dagens outfit...
De som kör med att visa sina heta, nya d y r a kläder i sina bloggar och flaschar med dom borde väl jag kunna visa upp mina kläder som jag har på mig som är 3 år gamla.
Alltså inte köpta igår som de flesta har på sig i sina bloggar...
Bara en tanke...
Bokat!
Nu har jag bokat tågbiljetter till mig och Filippa. Resan går till Stockholm den 23 november.
Nu, efter jag bokat, längtar jag ihjäl mig!!
Och jag längtar efter allt. Det ska bli så kul att åka tåg med Flippan. Senast hon åkte tåg var hon bara 1 ynka månad gammal..ung. Liten liten bebis!
Så nu får jag ladda hennes ryggsäck med rit papper, dockor, musik och kanske får datorn följa med så vi kan se film. Förra gången var det blöjor, mat och dregel lappar.
Men mycket ska hända innan den 23 november!
Pappa jobbar sin sista vecka, sedan är han pensionär. Helt galet roligt för honom, och oss! Det kommer bli en hel del morfar framöver. Han har sagt att han ska vila en vecka. Höhöhöö, han vet inte vilka projekt mamma har planerat för honom.
Idag har vi fått träffa Lisa och Anka. Väldigt kul! Så kul att jag helt glömde bort vad jag skulle handla på Dollar och kom hem med allt annat utom de tre saker jag skulle ha...
Jag blev tok förbannad på en kärring som stod i kiss kö också. Ett barn på tre år kan inte vänta huuur länge som helst för att få kissa. Men det tyckte kärringen vi kunde göra. Stod hon först i kön så gjorde hon. Allt slutade med att Flippan fick nöd kissa bakom Dollar.
Jag hade lust att banka på toa dörren och fråga om hon var nöjd nu kärringen!
Nu ska jag beställa en massa bilder som Lisa kom med och skeppade över på datorn!
Hej påre!
tisdag 15 september 2009
Forget it
Flippan kom hem klockan 20. Farfar ringde och berättade att hon trillat ner från deras säng när hon skulle gå på toa. Hon var ledsen och ville hem.
När hon kom hem la vi oss alla tre i vår säng, jag läste Mamma Mu och när jag var klar lämnade jag far och dotter. Tror ni far´n kom upp igen?!
Nää, han somnade... Så "mys kvällen"....jaaaa........
måndag 14 september 2009
Lyx
Annars så ordnar vi med Filippas sleepovers när vi har barn fria planer. Men nu tyckte farmor och farfar det var länge sedan hon sov där och "varför måste det vara något speciellt för att hon ska sova borta?" Jaa, sant...
Vi har ju inte en tanke på att de är hemma så ofta och lediga (en pensionär och en halvtidsarbetande) Och det är ju oftast på helgen som det händer saker och/om vi behöver barnvakt någon gång så är det ju då. Inte speciellt ofta!
Flippan var på på en gång. Sova hos farmor och farfar, se på Pippi och sjörövarna hur mycket hon vill och säkert äta go saker....
Så här blir det mys kväll, film, gotta, kramar! ...... och bara mys mys mys!
Jag längar redan till imorgon när jag får träffa Flippan på Öppna....
;( Snart så!
torsdag 10 september 2009
80 inlägg
Jag är helt hooked på Alex Schulman. Han har en fantastisk blogg på Aftonbladet där han skriver om sitt, sin sambo och sitt barns liv. Han skriver så bra, enkelt och rent.
Jag älskar att uppdatera mig på hans blogg, mest för att få en inblick i en annans familjeliv och hur hans dagar egentligen ser ut med tanke på vem han är.
Har liksom haft en negativ uppfattning till honom tidigare. Jag har tyckt att hans sätt att vara har verkat lite omoget och själviskt. Men han är helt tvärtom! Jag vet inte om han för några år sedan var den där personen som jag uppfattade honom som, eller om han alltid varit den här otroligt smarta och fina människan han är...
Ja ja... har du tid kan du ju alltid glida in på http://blogg.aftonbladet.se/pappabloggen
.........
Nää, men annars då?
Jo tack! Bara fint. Livet är väl en aning upp och ner, förra veckan var en kaos vecka men vi går inte in på det här. Men jag vill bara att ni förstår blogg tystnaden.
Idag har mannen (vänta måste sjunga pippi kompad av flippan på gitarr) fredag, på en underbart härlig torsdag. Vi tre som var hemma tog en lugn morgon, Colin har ju fått för sig att man ska äta på natten? Dålig och trist vana tycker vi. Idag fick han prova gröt för första gången. Banan gröt med päron pure på sidan. OM han gillade det! Mmmmhhhmmmm!
Slukade det med glädje!
Vi har annars cyklat, tagit en promenad med mannen upp till hans jobb efter lunch och hälsat på, lekt i en g i g a n t i s k vatten pöl och SOVIT! Alla tre slocknade vid 14 och blev väckta efter 15 av mannen som kom hem från jobbet. Fantastiskt skönt, det tackar vi för.
Nu ska flippan få måla naglarna sedan är det sängen för henne. Lite svårt att komma i säng klockan 7 som vanligt när man sovit 1 timme på eftermiddagen....
lördag 29 augusti 2009
Sen natt, tidig morgon?
Men lille man vaknade till vid 23, kraxade upp en hel del saliv och var super snorig. Jag la honom vid 20:30 och då mådde han som en prins. Så nu har han vilat, ömsom sovit och ömsom gråtit och spottat saliv och snor på mig sedan dess. Nu är klockan 03:23 och jag har precis lagt honom till sängs där sambon fick ta över vaket.
Jag kände att jag behövde en liten paus och gick upp igen men sängen ropar fasligt lockande och speciellt eftersom jag nog sammanlagt på de här 4 timmarna sovit 10 minuter i till nickning.
Jag hoppas att han snart mår bättre, han är så liten och det är så jobbigt att se honom sjuk. Det är nog jobbigt att se Flippan sjuk och hon är tre år!
Som den utbildade jag är på barn och ungdom har jag svårt att lita på min make, (och där får jag skylla mig själv för att jag kommer vara trött imorgon) så därför ska jag nu krypa ner i sängen och lyssna, lyssna, och lyssna...
torsdag 13 augusti 2009
Jaa... vad säger man?
Jag har tre vänner, som alla står mig nära på ett eller annat sätt, som separerat eller skilt sig från sina käresta. En gång var dom det. Kär och galen.
Sen går livet helt enkelt i två delar. "Helt enkelt" kanske är fel uttryck, men när tre vänner går skilda vägar från sina kärlekar och börjar sitt liv helt plötsligt, ja, då börjar jag se mig om. Hur ska det egentligen vara? Hur kommer man fram till att det är slut? Att det inte längre finns ett "vi" utan det finns två separata förhållanden i förhållandet. Att kärleken inte finns där längre, att vi-samheten är över.
Jag har hört många benämna sina förlorade förhållanden som att kärleken mynnade ut i vänskap. Handlar det då om att man slutar älska?
Jag vet att mina vänner har kämpat för sina förhållanden, verkligen in i det sista. Men för vissa verkar det vara så lätt. Att gå skilda vägar, med barn och hus, bil och lån. Bara hej då och en dörr som stängs.
Här, under vårt tak, har vi en överenskommelse. Vi ska kämpa in i det sista. Vi ska inte ge upp så lätt och bara tacka för den här tiden.
Vi har ju satt två fina barn till världen med vilje. Vi vill ju det här och när det kommer till kritan (snäll, hjälp så det aldrig gör det) så ska vi minnas det.
Jag förstår att de som har gått igenom det här förstår. Men det är knepigt. Allt det här med kärlek.
Det verkar vara så lätt att slösa på kärlek, lite här och där strös det. Det verkar vara så lätt att älska.
Men jag ser skillnaden på mina vänner, före och efter separationen. Hur det lever det liv dom saknat. Och hur lyckliga dom är.
Jag behövde få tänka högt.... stå ut!
FÖR ÖVRIGT!
Colin blev stucken igår, i båda benen. Ledsen var han, i kanske 20 sekunder innan han fortsatte äta sin välling.
Han vägde 5925 och var 62,5 lång. Flippan var vid den tiden 6130 tung och var 65 lång! Galet lång alltså!
Var tar dagarna vägen?
Flippan har feber. Vaknade imorse med 38,9 i temp. Igår somnade hon med 38,6 i vår säng. När jag kröp ner i sängen och under mitt täcke som hon stulit, var det V A R M T! Mina iskalla fötter blev 100 grader varma på 1 minut.
Imorse skakade hon och var alldeles slut, vill inte äta.
Usch, det är synd om barn när dom är sjuka. Hemskt!
Nu vaknar Colin...så det blev inte så mycket till uppdatering... tjing!
tisdag 11 augusti 2009
Förlåt
Men dagarna och veckorna går fruktansvärt fort. Alltså, det kommer börja snöa snart utan att jag fattar var tiden tog vägen.
Colin är 3 månader nu, stor kille! Igår vände han runt sig för första gången. Från mage till rygg!
Det blev jubel och applåder. Idag har han inte gjort annat än "snurrat" och Flippan berömmer honom VARJE gång med applåder och positiva ord. Fin syster!
Vi får snälla barn på beställning typ. Vi får sova hela nätterna utan avbrott. Gudomligt skönt. Vi njuter varje sekund.
Och jag möts av ett leende varje morgon från Colin när han vaknar. Sen slutar han inte le förrän han somnar snällt efter lite välling.
Tackar tackar.
Annars har sommaren gått alldeles för fort. Jag har klagat hela sommaren på mannen i mitt liv, vi har inte sett till honom. Ett tag funderade jag starkt på att skicka in en anmälan till "Ensam mamma söker".
Fast jag skulle skriva "Ensam mamma söker efter sin make, var tog han vägen nu då?"
Vi har bott i stugan, vårt paradis, hela sommaren, men nu har vi flyttat hem. Så nu syns han till!
Skönt! Men jag klagar inte direkt, det har varit underbart att vara med barnen och leka och bada. Och vi fortsätter i samma mönster trots att mannen börjat jobba igen.
Dagarna bara springer fram och vips är klockan 3 på eftermiddagen och mannen kommer hem.
Helt sjukt.
Imorgon ska Colin vägas och få en spruta, tror jag?!
Vägas och mätas ska han i alla fall.
Jag ska försöka bli bättre på att uppdatera. Försöka.
Puss så länge
söndag 21 juni 2009
Gratis lotteri, gratis underhållning i form av fotboll gubbar emellan, och hopp borg för barnen. Jätte trevligt!
Hela helgen har varit grymt skön och vi har lallat på i lugn takt. Ätit god mat hos min ma-ma, ätit god mat hos As ma-ma, och druckit gott sommar öl.
Det märks förövrigt att jag gift mig med rätt man, vi tänker precis lika.
I morse fick jag ligga kvar i sängen medan stora syster och man klev upp.
Jag såg att solen sken genom rullgardinen och började tänka på Norrfällsviken.
Det var också i Norrfällsviken jag träffade min underbara karl första gången!
När Colin vaknade och vi kom upp hann jag bara sätta mig i soffan så säger mannen
- Ska vi inte ta och åka till Norrfällsviken idag?
Sicket gos det blev!
Och vilken fantastisk dag vi haft!
Vi besökte ett par vänner i campingen när det var dags för Colin att äta. Flippan lekte med kaniner och hundar. Och med en flicka som Flippan är alldeles kär i. Flippan kallar henne sin lillasyster, fast flickan är äldre...
Jag tjuvlyssnade också på barnen när jag satt i förtältet på husvagnen och barnen var inne och ritade.
Flicka 8 år: Isak, har du någon kvinna?
Isak 6 år: Vadå kvinna?
Flicka 8 år: Jaaameeen, nån tjej?
Isak: Aaa......
Flicka 8 år: Vem då?
Isak: Hon sitter mittemot..
Flicka 8 år till Flickamittemot 7 år: Har du någon kille?
Flickamittemot 7 år: Va..ööö, jaha...det verkar så?
Nu ligger vi utmattade och trötta i soffan, Colin på As mage och storasyster har slocknat för längesen!
Imorgon börjar nya äventyr, vi ska bland annat lämna igen böcket på biblioteket och låna nya.
Vi har insett att det inte är någon idé att låna fler böcker än den enda bok Flippan bestämmer sig för. För hon vill bara läsa den ändå.
I en månad läser vi samma bok, varje kväll vid läggning.
Nu är det Emil som gäller, förut var det Pippi. Ska bli spännande och se vad hon väljer imorgon.
Sedan är det kalas för hela slanten, vi missade ett kalas idag för ett annat, så vi tar igen det imorgon.
Annars så står det vägning på schemat för Colin här i veckan. Vi får se om han gått upp 200 gram till, som han gick upp på 3 dagar förra veckan :)
Så går det i den här farten så borde han ha gått upp 400...och kanske mer... Vågen får utvisa!
Lång har han i alla fall blivit!
onsdag 17 juni 2009
Intensivt, jaaa!
- När man håller koll på äggen på spisen, brer en macka, och samtidigt pumpar mjölk som en idiot i tron om att den lille mannen ska äta som vanligt klockan 13. Nu är klockan 14:22 och han sover än...
Colin är mycket mer nöjd när han får äta sig helt mätt och vi vet hur mycket han får i sig.
Jätte skönt men jobbigt att hans tider blir fucked up. Dom har varit så bra hitills!
Det är bara att lära sig dom nya. Dock trist att vi har suttit inne sedan 13:00 när vi istället kunde ha varit ute och lekt och hoppat studsmatta.
Kör stenhårt med att Filippa ska bli torr dag tid nu också.Vi började ett tag men på dagis gick det inte alls. Och vi märkte att hon mådde dåligt av det och blev ledsen under dagarna på dagis så vi halkade tillbaka till blöjor igen.
Men nu har hon ju lärt sig det här på en gång. Skönt är det och det går fasligt lite blöjor också.
Nää....ska vi kanske gå ut igen? Blir ju trist om han vaknar på en gång när vi går ut och vi måste gå in igen. Hur besviken blir inte Flippan då?
Det är roligt att ha två barn, men det är jobbigt när det större får stå tillbaka....JÄTTE jobbigt. Jag spiller allt för många tårar när hon somnatom kvällen över hur lite tid hon får till sitt eget.
Jag vill att Colin ska vara liten, för han är sååå goo när han ler mot oss och han luktar så gott och är så enkel liten krabat. Men jag längtar också till han blir större, när han kan leka med Flippan och hon inte behöver ha tråkigt på grund av honom.
Min syster sa dock att barn behöver ha tråkigt. Och det handlar inte om hela dagar hon har tråkigt, det kan sammanlagt handla om två timmar. Så det är nog jag som mår mest dåligt.....
"Man behöver ha tråkigt för att uppskatta det roliga"
måndag 15 juni 2009
Fasligt festligt
För festen var fantstiskt trevlig och jag hade lite uppdrag på begäran att utföra. Och det gick precis som väntat och jag var nöjd över resultatet.
Väl inne på stan drack jag (enligt Lisa) 2 liter vatten och botade det mesta av "yrsla".
Minns ett och annat ansikte och mötte den ena efter den andra som man inte sett på flera år.
Roligt, och det var skönt att få komma hemifrån, prata med människor om andra saker än bröst mjölk, lös eller hårt bajs, blöjor och välling.
Och få träffa de vänner man saknar och älskar så innerligt och vill de bästa i deras liv.
Jag kom i säng 03:15 och vaknade 08:30. Hes som bara den! Rösten bar knappt och jag är om inte mer hes idag och lite orolig för mina stämband. Idag har jag inte pratat mycket och min röst hörs knappt....
Men det var skön sång till Studio 3 och fruktansvärt roligt att se dem ännu en gång!
Jag är nöjd och kommer leva på det här länge!
Idag har vi lekt på Öppna Förskolan med typ 3 andra barn. Imorgon är det avslutningsfest, sommarfest, så de övriga 40 (skulle jag gissa på) är där imorgon, inklusive vi! Hoppas på bättre väder.
Colin hade tid för vägning idag och han hade bara gått upp 58 gram på en vecka. INGENTING alltså...Så nu ger jag upp det här med att amma för han är inte riktigt nöjd och det är bara på natten jag känner att jag får honom mätt.
Ska tillbaka för vägning igen nästa vecka, jag hoppas han lägger på sig lite mer till dess. Men vuxit hade han gjort och var nu långa 56 cm! En lång smal kille alltså!
Man minns ju att Flippan hade riktiga go lår med massa hull på, på Colin är det två kycklinglår med lite kött på.
Men dom är goa i alla fall =]
onsdag 10 juni 2009
Tiden rymmer hela tiden
Snart är våra yngre kopior tre år och våra äldre kopior sex år och vi har inte hunnit hälsa på varandra.
Igår var en fantastiskt trevlig dag för vi fick besök av världens bästa vän Lisa!
Hon tog på sig ansvaret att underhålla Flippan medan Colin åt sig mätt så han kräktes.
Och hon tog fantastiska kort på barnen! Jag är så nöjd med bilderna och har skickat in till tidningen! Så kolla extra noga på Lördag efter våra knottar!
Igår käkade Colin sitt kvällsmål klockan 22. Vi vaknade sedan 04:45 cirka. Tack! Det behövdes efter den tidigare natten.
Men jag ska absolut inte klaga, det är första gången jag har varit trött och behövt ta igen sömn.
Så idag var jag som en ny människa. Och vi försov oss imorse också.
Det var Sommarfest på dagis. Jag hade verkligen tänkt försöka hålla tiden som var 09:30, men jag hade fått veta att det inte var så noga för vår del som har Colin med sina speciella tider. Men jag trodde vi skulle klara det. Dock vaknade inte den äldre kopian förrän 08:50 så det blev lite bråttom. Och Colin sov till 09:10. Då hade jag hunnit fått på både mig och Flippan kläder, snyggat till oss i håret och fixat välling. Puuh! Vi var på dagis till 10:10. Jag var ganska nöjd med min insats.
Väl på dagis insåg jag att det var 1 månad sen sist vi var där och jag hade ju tänkt stanna. Men Flippan sa heeeeej dååå ganska snabbt så jag och Colin tog en promenad in till stan.
Jag provade massor av kläder på en butik där jag annars inte kan ha något, men nu passade en hel del!
Glad är jag för det! Har hängt undan kläderna och ska in och prova imorgon igen och känna efter.
Efter den shopping turen drog vi iväg på nästa till Sollefteå. Har ångrat mig så fruktansvärt att jag inte köpte en jacka som jag provade där förra veckan och här i stan har jag inte hittat någon! Så vi snärtade dit en snabbis och Flippan fick köpa en mini väska med 3 läppglans i.
Det talade hon om för ALLA vi mötte sedan....
Resten av dagen, eller eftermiddagen, har varit lugn och hemma vid.
Imorgon väntar nya äventyr och andra bus så lika bäst att krypa i säng och ladda batterierna!
lördag 6 juni 2009
Lördagens fråga
Varför dyker aldrig Vanish tanten upp hos mig när jag står i tvättstugan och frågar mig själv
"Hur ska jag nånsin få bort dom där fläckarna?"
Veckorna går så fasligt fort och Colin är snart 1 månad. En månad har gått sedan jag plågsamt, och aldrig mer, fick ut honom.
Det känns som om han varit hos oss länge och som om det alltid har varit så här. Att ha 1 barn har sina många fördelar, men att ha 2 barn ger dubbel glädje och dubbelt så mycket jobb.
Men min man är en super pappa, han ställer upp på allt och jag ska faktiskt inte klaga när han springer iväg någon kväll i veckan.
Skäms på mä!
Det är dags att slappna av i soffan nu, Colin har precis ätit och kommer att sova till ungefär klockan 23, då är det dags för natt målet och sen skulle jag tippa på att han sover till 5-6 imorgon bitti.
lördag 30 maj 2009
Ensamt
Mannen var borta igår kväll och spelade poker. Colin hade skit ont i magen hela kvällen och ville bara ligga på mig, då var han lugn och sov gott. Jag hade laddat upp med film och gotta, men filmen gick inte att starta så lusten försvann liksom ganska snabbt. Och Colins mag ont gjorde inte saken bättre. Istället satt jag i soffan till klockan 23 och väntade på att Colin skulle vakna och äta sitt kväll mål innan vi kunde gå ner och sova.
Klockan 24, ganska exakt somnade vi gott och Colin sov som en stock till 05:45. Han var något utmattad efter mag smärtorna alltså.
Idag har det varit kanon varmt ute och efter lunch åkte poolen fram. I poolen har sedan jäntorna (grannens) hängt hela eftermiddagen och haft det kalas!
Jag har hunnit sola mellan utfodringen av Colin och det har varit härligt ute.
Nu när det är dags att varva ner och krypa upp i soffan igen, eller gå ut och mysa i kvälls solen, ja, då ska mannen bort, igen. Jag blir åter ensam ikväll och lär väl hänga här eller framför tvn som bara visar skit på helgerna!
Blir så sjukt less och trött på att sitta här hemma ensam.
onsdag 27 maj 2009
Män är smarta
Han försökte övertala mig att INTE ställa mig på vågen idag. Han undrade om det verkligen var värt det, om jag skulle må bättre av det eller om det kanske möjligen skulle innebära tårar och ett hopp över middagen?
Jag vägde stora syster först, då blir man liksom glad när man ser att hon växer och går upp i vikt. Sedan ställde jag mig själv där... Och jag grät inte! Jag skuttade av vågen och LOG!
Jag har gått ner 16 kilo på två veckor! Glad glad glad är jag! Senast jag vägde mig hade jag gått ner 14 så det går åt rätt håll! YES!
måndag 25 maj 2009
Dock är det dumt av mig att ta långa promenader, mest för att kondisen är i botten och för att huvudvärken blir enorm efteråt.
1,5 liter vatten räckte inte när jag kom hem igen. Men det var skönt att få 1 timme med musik i öronen och att få känna att jag är tillbaka, rörlig och nästan nästan utan smärta!
lördag 23 maj 2009
Lööördag
Lill piga åkte med mormor och morfar till stugan och sover gott.
Colin har äntligen lugnat sig efter en orolig eftermiddag och massa knorr i magen. Och kräkningar...
Vi kan absolut inte klaga! I natt sov han från 23:30 till 05:40! Och efter lite mat somnade vi gott om till 09:20 när stora syster bestämde sig för att vakna. Snacka om sovmorgon!
Jag får ett bryt på det här med e leg och bank id! Vi har inte haft det så länge i och med att sambon envisades med att skriva räkningar för hand fram till nyss......
Så jag är så dålig på handelsbankens sida och hur man egentligen gör för att flytta pengar. Nu har jag fått tillbaka ett och samma mail 3 gånger när jag försöker föra över pengar till annan bank. Uppenbarligen så gillar inte vår bank någon annan bank!
Jag blir sjukt rädd att pengarna ska försvinna i cyber världen någonstans eller gå till någon mindre snäll människa än den snälla människan dom borde gå till!
Och, förvirrad som jag är så sa jag till sambon att "på fredag får vi gå på banken och kolla upp den här skiten". Jag har fan ingen koll på vilken dag det är nuförtida....
Hade lite onsdag idag jag ett tag.....
Men, det går väl över när man slutar ammar. Har jag för mej?? Det här med att vara förvirrad är inte min grej, jag som annars har sten koll på allt och alla...
Min syster ringde igår och undrade hur det var med mig egentligen som inte hade ringt på hela dagen och undrade vad dom gjorde :)
onsdag 20 maj 2009
Kommentarer
Så här gick konversationen:
Sm - Är det skönt att magen är borta?
Jag - Fantastiskt! Nu kan man röra sig!
Sf - Ja, nu är det ju bara halva kvar att bli av med.
Jaha.... Jag hann alltså hinna känna mig SMAL och FIN i en vecka ungefär.
Det är kanske inte så konstigt att jag efter förra graviditeten fick en depression och ångest över min vikt.
Och jag kände på en gång, efter den kommentaren från sf, att jag borde nog sluta äta, börja springa och etc etc etc.
Varför ska andra få trycka ner mig? Varför ska jag ta åt mig så lätt av andras kommentarer?
Svag svag svag.....
måndag 18 maj 2009
En vecka
Tog promenader och satt i solen en stund, kollade på TV i dag rummet och kikade avundsjukt på de andra föräldrarna som redan lidit sig igenom förlossningen.
När vi la oss på kvällen fick jag en dos morfin, sömntablett och alvedon att somna gott på.
Det behövdes inför Colins förlossning.
Hela tisdagen kämpade vi tappert, och fast att jag var nära att ge upp, så klart precis när han var så gott som ute, ja, då gick det undan. Och nu ligger han här, hur fin som helst och världens snällaste.
Jag har förlossningshormoner så de står härliga till och gråter för allt, både lycka och glädje, men jag tar också åt mig för allt och blir ledsen för minsta lilla.
Idag skulle Colin ha vägts på vårt BVC, han hade en liten viktnedgång när vi åkte hem, men uppenbarligen så bestämde sig de enda 2, TVÅ, sköterskorna där att ta ledig samma dag.
En M Å N D A G!
Jag ringde istället till sköterskan på allmänmottagningen och efter 17 minuter i telefonkö var det min tur.
Hon undrade vad hon hade med mitt barn att göra, varför jag ringde henne och inte BVC.
Jag förklarade att det var stängt och att vi behöver väga vår son idag och kolla upp hans eventuella gulsot. Något som blev bestämt när vi åkte hem från BB i fredags.
Hon förstod fortfarande inte varför jag ringde henne och varför han "TVUNGET" som hon sa, måste vägas idag.
Då blev jag arg....Jag blir sällan arg men nu blir jag argledsen också.
Jag sa att hon skulle skita i alltihopa och vilket fantastiskt bemötande till nyblivna föräldrar!
Sen la jag på... Och grät hysteriskt inne på toa i 5 minuter.
Sedan ringde jag istället BB i Övik och förklarade läget. Barnmorskan där blev upprörd och ville kolla med sina kollegor hur vi skulle göra. Om vi kan vänta till imorgon när BVC har öppet igen. "Det handlar ju om 24 timmar faktiskt".Hon fattade ju läget i alla fall. Vad kan egentligen sköterskan på vårdcentralen???
Hon ringde tillbaka och var en helt underbar människa och sa att hon pratat med avdelningsläkaren och han sa att vi kunde vänta till imorgon. Men skulle vi inte få tid imorgon fick vi komma till dom, och vi fick ringa när vi ville om vi hade fler frågor.
Gissa vad...Jag lipar till och med när jag skriver om det.
Jäkla förlossningshormoner!!!
Men snälla människor förtjänar snälla tårar, det gör egentligen inte dumma sköterskor....
fredag 15 maj 2009
Äntligen!
4150 i vikt och hela 53 centimeter lång!
Allt gick bra och jag är stolt över mig själv!
fredag 8 maj 2009
Stefan, min trogne
Nu är det bebis nummer 2 som blir presenterad för Sundström lite titt som tätt och jag nynnar på många av hans visor varje dag. Lill kopian dansar mest när hon hör honom, precis som hon gjorde då, första gången hon såg honom med gitarren i knät.
Nu har ju bebis nummer 2 det lite mer förspänt som kommer i maj, på måndag kanske. Vad är det för datum??
11 Maj alltså. Vi har hela sommaren på oss att kolla var Stefan ska spela och leta upp honom på plats. Det ska helst inte behöva ta ett år för bebis nummer 2 att möta mammas idol.
torsdag 7 maj 2009
Bebis?
Med tanke på det sammandragningar jag har haft hela veckan så var jag öppen 4 cm.
Jag hoppade av glädje när doktorn sa det, men i samma andetag hotade jag att döda läkaren när han stimulerade en värk och "retade" min stackars livmoder tapp.
Han tyckte som jag, att det är helt onödigt jobbigt att gå med sammandragningar utan kraft så därför bestämde vi att reta igång värkarna lite. Och det funkar!
Jag håller just nu på att, i ren panik, packa det sista, städa i hallen som jag började riva i i dag och göra om, och det borde dammsugas och torkas golv på mellan våningen.
Är glad att jag hade energi i morse och knappt något ont, för jag kunde städa hela nedervåningen!
Om det inte kommer någon bebis och dessa värkar inte får någon fart så kan jag meddela att vi har tid 08:30 på Örnsköldsviksförlossning på måndag för igångsättning.
GLAD!!
onsdag 6 maj 2009
Tv 3
Det är konstigt att det inte föds fler barn...
Dags att byta kanal tror jag.
Imorgon ska vi på ultraljud. Jag hoppas att den galne läkaren vi hade förra gången kan ge mig en värk så det kommer igång.
Jag var lite rolig igår tyckte min man när jag sa:
Det blir ju perfekt, du är ju ledig på fredag så du slipper ta ledigt! Bebisen kan ju komma då och vi har heeela helgen framför oss.
Ja, herregud, det gäller att planera i dessa bråda tider!
Klurar på att åka på Ikea när mannen slutar idag. Att strosa på och gå där nere kanske sätter lite fart på dessa fjuttiga sammandragningar. Det här är ju bara jobbigt och drygt! Nu får det bli lite fart!
tisdag 5 maj 2009
Öööh, nä
Det bara drar och drar i magen, men ingen unge har bestämt sig för att komma ut...
Har i alla fall varit sömnlös i natt, tydligen min ma-ma också. Hon har sympati ont och sover på telefonen så hon inte missar vårt samtal. Hon ska vara mormor ledig har hon bestämt.
Men jag fick i alla mycket gjort igår, jag fick ny energi av känslan att bebisen verkligen ska komma!
Städade av i kopians rum med hjälp av henne. Hon är duktig och hjälpsam!
Sedan kom syster och hjälpte mig att skruva ihop spjälsängen. Nu är den vit målad.
Jag packade bb väskan (efter lite hjälp från google "bb väska")
Skrev också en lista på vad mer som måste tas med, som kamera, film kamera. Och vad kopian behöver och bör packa om hon åker till mormor.
Jag har en så snäll man också. I Söndags när livet sög så fick jag för mig att måla den tjocka listen i hallen vit. Hallen är så liten och mörk och jag ville piffa upp den lite.
Jag: Har vi någon vit färg?
Han: Jaa.
Jag: Har vi något slip papper?
Han: Jaa.
Jag: Kan du skruva bort trappräcket?
Han: Jaa.
Mannen tog med sig dottern över till grannen så jag fick måla i lugn och ro. Hur underbart som helst!
måndag 4 maj 2009
Vad många måndagar det är...
Imorse vaknade göll höna runt 06:30 skulle jag gissa på. Jag bad henne somna om och det gjorde hon!
Jag hörde sedan någon säga: "Jag blundade mamma"
Jag kväker mig runt i sängen för att kolla klockan och ser att den är 08:15. Vi ska vara på dagis 08:45. Hoppsan...
Smått stressad kliver vi upp och gör oss klara med välling och kläder.
Klockan 09 är vi på dagis!
Klockan 10 hade jag tid hos barnmorskan och läkaren för att lämna en ctg kurva. Jag lägger mig skönt till rätta och kopplas upp. Efter cirka fem minuter känner jag att livmodern drar ihop sig lite väl, och kollar på värk mätaren som också är på kopplad. Den steg till 65. Sextiofem! Jag fnissar lite och slänger iväg ett sms till mannen. Efter 3 minuter drar livmodern ihop sig igen...sedan igen och igen...Barnmorskan blir lika övveraskad som jag och läkaren vill göra ett ultraljud. Tyvärr så var jag inte öppen en enda centimeter, MEN sammandragningarna har fortsatt under hela dagen.
Så hoppas hoppas hoppas att vi kommer iväg inom en snar framtid! Jag fejjar på som aldrig förr, och det blev verkligen en mycket bättre dag idag än igår!!
Kommer det ingen bebis så får jag väl ta mig en spring tur imorrn...Jag som knappt kan gå liksom!
söndag 3 maj 2009
Upp och ner
Gråter och tycker synd om mig själv.
Allt jag vill göra, allt som jag har lust med kostar pengar och bensin. Jag vill bara bort ett tag, men ingen kan eller vill följa mig. Känner mig fruktansvärt ensam, och jag är verkligen ensam.
Fick en skön kram av min man, men på en gång så börjar jag gråta....
Hoppas på en ljusare dag imorgon....
fredag 1 maj 2009
Världens bästa man
torsdag 30 april 2009
Kidnappa mig, snälla, någon!
Kom och kidnappa mig när ni vill!!
Jag behöver muntras upp....
tisdag 28 april 2009
Lesssombaraden
Hon hade fasligt svårt att somna om och när klockan slog 05:00 röt jag till på alla cylindrar att hon skulle sova, och det gjorde hon.
Vi vaknade igen 07:30 och hon var lika glad som vanligt och pigg på att kliva upp.
Jag däremot kunde knappt ta mig ur sängen. Efter att ha hjälp mig själv med armarna under benen, ungefär som om jag vore förlamad och behövde få hjälp med att få benen över sängkanten, så satt jag upp i sängen. Men det gjorde fruktansvärt ont i ryggen, i vänster ben och rumpa så jag grät.
Visste inte om jag skulle lägga mig igen eller försöka ställa mig upp. Grät tyst, så inte lill kopian skulle se hur ont jag hade. Ringde min älskade man på en gång och bad honom köra vår lilla älskling på dagis.
Nu hasar jag vänster ben efter mig för det finns inte på kartan att jag ska kunna gå normalt. Jag behöver rump massage helt enkelt!
Nu är lill tjejen på dagis till 11:45. Hur JAG ska kunna vara en bra mamma fram till klockan 15 när mannen kommer hem är en gåta. Jag är en tråkig mamma nu.... jag vill vara samma mamma som innan!!! NU!
måndag 27 april 2009
Måndags snack
Blev uppkopplad till ctg apparaten och fick ligga i 15 minuter och höra hur bebisens hjärta klappade och hur den rörde på sig. Doktorn sa att barnet mådde super bra. Fick också veta att jag kan vara sjukskriven. Jag har inte ens tänkt tanken... Men innan det har beviljats så kommer väl ändå barnet vara här (kan man ju hoppas)
Vi får väl se hur det blir med den saken.
Fick också lite klarhet i vad vår läkare i Sollefteå sagt i Torsdags.
Vi var som två förvirrade höns när vi kom därifrån och förstod inte varför vi inte kunde få föda vårt barn hos dem.
Nu är hjärnan lite klarare och vi kommer att välja Örnsköldsvik förlossning, i fall det skulle bli aktuellt med att barnet måste läggas in på barnklinik.
Sundsvall är även ett alternativ men det känns lite konstigt att hamna på den barnkliniken när jag har jobbat där.
Tar insulin varje kväll nu, började på 4 enheter men ska öka till 6 enheter från och med ikväll.
Det är barnet som kan få lågt blodsocker efter förlossningen och då finns det bättre resurser på Örnsköldsviks och Sundsvall sjukhus med bättre kontroller och mer personal.
Lite nervös är jag nu, kanske inte just för att barnet inte ska må bra, det mår ju bra nu så jag får hålla mig till nuet.
Men att föda i Örnsköldsvik...
Men det är egentligen ingen skillnad, men man känner sig mer hemma där. Även om jag inte har en aning om vilken personal som finns på något av sjukhusen!
Fast det kanske är mer sträckan till Örnsköldsvik som oroar mig. Det är långt att åka, det tar tid, har vi den tiden den här gången? Den här gången hade jag tänkt stanna hemma längre så risken för att bli hem skickad är minimal.
Speciellt från Örnsköldsvik. Jag vill verkligen vara säker på att värkarna har börjat och jag vill verkligen att dom ska ha kommit igång riktigt innan vi åker.
Känner jag min man rätt så kommer han slita in mig i bilen och jag kommer motvilligt hålla i mig i trappen och skrika "neeeeeeej inte än!"
fredag 24 april 2009
Lill kopian svarar oftast med ett gulligt mmmmmm.
Nu på morgonen sa jag till henne att jag älskade henne.
Lill kopian: Mormor också i mitt hjärta.
Jag: Jaa, mormor älskar dig också. Pappa med.
Pappa: Jag älskar dig jätte mycket gumman.
Lill kopian: Jaaa, det får du!!
Idag ska vi mysa i solen, igen, och njuta av tillvaron!
Hoppas ni får en skön dag också!
torsdag 23 april 2009
Insulinus
Nu hoppas jag att bebisen tittar ut om två veckor eller nåt, så jag slipper sticka mig under en längre tid.
Idag sov lill kopian till 08:45. Hon har under en veckas tid vaknat redan vid 6 tiden, och med tanke på att hon inte sover något under dagen så har hon haft det ganska kämpigt!
Igår sov hon till 07:20 och då blev jag riktigt imponerad. Men idag!!
Vilken tur att vi inte skulle vara på dagis nu på förmiddagen, jag har aldrig hjärta till att väcka henne! Då tar jag hellre ledigt.
Men idag ska lill kopian få vara på dagis från 12 till 15. Sedan ska hon få bada med farmor och farfar på badhuset medan jag och mannen i mitt liv kollar hur bebisen mår i magen och får instruktioner i insulin stickning. Vi hade också tänkt oss ett besök på förlossningen så vi vet var lustgasen sitter :)
måndag 20 april 2009
Soliga dagar
Så här har lill kopian sett ut större delen av helgen ---->
Hon är grymt duktig på att cykla och fort går det!
Nu börjar ännu en vecka och jag har försökt planera in den i minsta detalj.
Idag när jag hämtar på dagis 11:45 ska vi antingen åka till systra mi eller till Myre och kolla om kossorna släppts fria.
Imorgon är vi lediga och leker av oss på Öppna Förskolan. Sedan åker vi till Nyland och hälsar på.
Onsdagen ser ut som så att det blir dagis en liten stund, men vad vi gör på eftermiddagen är ännu oklart.
På Torsdag ska vi åka på ultraljud igen på eftermiddagen. Ska bli spännande att se om den lille (store) växer i normal fart eller om det går undan i en himla fart...
Och sen är det ju Fredag igen, och då är mannen hemma och vi får hoppas på sol!
lördag 18 april 2009
Natten
Vaknade av en fruktansvärd värk i magen och alldeles kallsvettig. Värken steg från de undre regionerna upp över magen.
Jag låg blixt stilla och försökte slappna av och andas mig igenom värken.
Den var ganska snabbt övergående men lämnade efter sig en ihållande smärta.
Detta upprepade sig ungefär 10 gånger och det blev mer och mer smärtsamt.
Jag var på väg att väcka mannen för jag trodde verkligen att värkarna startat på allvar.
Försökte sova mig igenom värkarna men det var lönlöst! Till slut somnade jag utmattad. Det var värre värkar än dom jag fick för en månad sedan ungefär. Idag har bebisen varit lugn i magen men kom igång för en liten stund sedan. Under värkarna levde bebisen rövare och tyckte nog att det var jobbigt.
Det värsta som finns är att ha ont i magen, varför går man igenom det här en gång till?
torsdag 16 april 2009
Jag saknar min man. Fruktansvärt mycket.
Jag vill kunna hålla honom nära om natten, krama på honom nära, men han känns så långt borta. Jag kan inte vända mig i sängen utan att det hörs hur ont det gör.
När jag väl ligger näsa mot näsa med min älskade är han ändå så långt borta.
Vi saknar varandra på ett sätt som vi saknade varandra under förra graviditeten också.
Det var de jag aldrig trodde vi kunde få tillbaka,varandra, efter ett psykiskt sjukt samtal med en barnmorska på BB. Som fick mig att söka psykolog hjälp.
Hon fick mig att tro att jag och min man kanske inte skulle hitta tillbaka till varandra, att det kunde ta upp till ett år eller ännu längre.
Då kändes min man så långt borta som det var möjligt, jag såg honom då redan som förlorad till någon annan. Så satt han bara en halv meter ifrån mig, med lill kopian i famnen och jag kände mig så enormt ensam, övergiven och ledsen.
Precis samma känsla kan jag återspegla nu och jag vill bara gråta. Det gör så ont att sakna någon, och det gör ont att sakna någon som ändå är så nära...
37 dagar kvar. Håll ut.
onsdag 15 april 2009
Smart kids
Faktiskt. Jag har redan stuckit mig själv 6 gånger, min syster en gång och mannen i mitt liv en gång.
Han var nervös. "Jag tycker inte om små nålar" och han tittade bort när jag stack honom.
Mitt socker håller en ojämn nivå så jag måste verkligen hålla koll på tiderna jag äter.
Enda gången som mitt socker varit under 8 idag var innan middagen.
Då låg jag på normala nivån 6.1. Precis på en fin gräns alltså.
Mycket lurit men spännande och följa och se.
Fick en super sköterska som gjorde att allt känns lite bättre och peppade mig bra.
Jag ska fortsättningsvis maila in mina socker värden till henne. Kul!
Något annat kul som hände idag var när jag och lill kopian begav oss till syster för att, cykla, gunga, umgås, hoppa hopprep och spela brännboll.
Det var även under brännbollen det roliga hände.
Min syster och dotter spelade på inne laget. Min systers son och jämn ung kusin på ute laget. Min syster slog den första bollen och hon lyckades springa till sista plattan innan mål.
Dottern slog i väg bollen och syster sprang in till mål plattan, kvar stod dottern.
Syster hojtar- Men du måste ju springa S!!
S med less röst - Men varför?
Jaa, varför ska man springa i onödan när man är fem år. Herregud, stå still unge...
tisdag 14 april 2009
En stunds vila
Absolut! Sol hela dagen igår, hon som cyklade från 10 till klockan 15, med en kort paus för lunch. Så klart uppdukad utomhus. Alla grannar på gatan var mäkta avis på oss småbarns föräldrar igår. Vi satt i solen hela dagen och barnen lekte så snyggt på gatan och cyklade upp och ner, upp och ner, upp och ner hela dagen. Så super nöjda och så glada. Grannarna städade, bytte däck och dammsög sina bilar. Skottade fram husvagn och dylikt.
Och vi satt bara där, mitt i allt och hade det alldeles underbart!
Och jag tänkte nog göra en repris, det är ju lill kopian som sliter i kläderna nu och vill ut och cykla. Tackar tackar.
Igår var det kalas för världens bästa Lisa, hon fyllde 25 år i söndags. Jag och lill kopian hade bestämt oss för att sjunga för Lisa men det var mest jag som sjöng. Otroligt vackert.
Igår blev vi bjudna på ett toppen kalas och jag var så mätt, nöjd och hade en otrolig mat koma när jag körde hem. Jag behöver nog inte äta nåt idag.
Har mycket förvärkar, kan knappt resa mig utan att magen knyter sig och det gör ont på "känsliga" ställen. På grund av dom, gissar jag, drömde jag att jag födde bebisen i natt.
Allt gick så himla fort och helt plötsligt var bebisen bara där, nästan ramlade ur mig.
Ingen sköterska hann med så jag fick fånga upp bebisen från britsen jag låg på.....Galet....
Lika mörkt hår som lill kopian hade bebisen och precis när jag hade fångat bebisen så kom mannen i mitt liv in i rummet.
Han hade parkerat om bilen och hann inte med på förlossningen för den gick så fort. Han var jätte besviken och ledsen och jag försökte trösta honom. Sen hände en massa annat konstigt, jag gick ut till bilen, smal och smärt och jätte pigg, för att hämta något till bebisen.
Då kom mamma och undrade var min mage var och jag berättade att vi hade fått bebisen nu......
Hoppas att det inte kommer gå så fort!! Men fort får det gärna gå...
onsdag 8 april 2009
Påska på!
Men jag myser nog lite extra mycket när det regnar ändå, jag tänker på hur mysigt vi kommer ha det i stugan i eftermiddag. Tända en brasa, bädda sängarna, städa och plocka lite, tända ljus, äta god middag.....
Nää, nu måste jag gråta igen....
Glad påsk!
tisdag 7 april 2009
Vilken dag är det idag då?
Om ni undrar hur det känns att tappa andan helt och hållet, bli gravid, vänta till du är i vecka 30 plus och har stor mage. Försök kissa på huk utomhus...
Tisdag! Just de ja, imorgon är det Onsdag och då jobbar mannen sin sista dag och är sedan ledig i nästan en vecka. Vi har slagt på värmen och kylen i stugan. Vi har knåpat ihop en lista om vad som bör tas med. Vi längtar, vi har separationsångest och vi gråter. Det är kanske sista gången vi är där...
måndag 6 april 2009
Måndags information
I vecka 33 är medelkroppslängden 45 cm från hjässa till häl och barnets medelvikt är 2200 gr. Huvudets omkrets är 31 cm.
45 cm!! Och bebisen kommer växa typ 7 cm till. Eller mer. Det är trångt och ändå rör det sig hela tiden i magen. Jag fattar inte hur man lyckas andas egentligen, känner mig helt ihop klämd.
Var det så här förra gången, eller njöt jag mer av att vara gravid första gången?
Ibland kan du få uppleva att barnet hickar, du känner ett litet tickande i magen.
Har tyvärr hört att hicka kan vara tecken på kolik. Jag är sjukt orolig, för vår bebis hickar minst 2 till 3 gånger om dagen. Dock känner jag ingen tickande känsla utan hela magen hickar... Man både ser och känner det utan på magen.
Nu ska jag mest slöa, har sjukt ont i fogarna idag och har tyvärr sovit på en och samma sida hela natten för jag kom inte runt och vända mig. Det gjorde alldeles för ont och jag fick inte med mig höger ben. Efter lite hjälp och många tårar så kom jag upp ur sängen och hasade mig fram. Nu kan jag ta steg, så lite bättre känns det. Men idag får jag verkligen tänka på hur jag sätter mig, går och vänder och vrider mig.
Tröttma!
torsdag 2 april 2009
Torsdag, känns som Fredag jöh
Skulle gissa på att hon ringer när hon tar upp stickningen hon håller på med till bebisen....
Allt var för övrigt jätte bra. Bebisen växte precis som den skulle och låg typ 5% över, vilket är normalt. Schööönt!
Vi ska tillbaka om två veckor på ett till ultraljud och jag ska nog träffa diabetessköterskan nästa vecka för att träna på att sticka mig själv i fingret. Inte så svårt, fast det är roligare att sticka andra.
Och just det, bebisen hade fixerat sig också med huvudet neråt. Så snart sjunker nog magen ner mer och mer och bebisen trycker sig neråt mer och mer.
Jag längtar till förlossningen. Kan ni förstå det mina läsare?
Men jag längtar just för att jag vet att trycket mot höger revbensrad och det onda under höger bröst kommer vara som bortblåst på en gång.
Jag kommer dock inte ha någon känsel där, det har jag inte haft sedan lill kopian föddes heller.
Jag längtar också till förlossningen just för att foglossningen sägs bli bättre mot slutet i graviditeten och att smärtan blir mindre.
Och jag längtar till förlossningen för då får vi träffa....................
Om mindre än två timmar så vet vi nog datum för förlossning, tidigare eller senare beräknat.
Vi tar reda på könet av ren nyfikenhet i första hand, men också för att lill kopian är helt inställd på att det blir en flicka och slutar helt zoonika lyssna på oss när vi talar om att det kan vara en pojke.
Så i förberedande syfte, i fall det är en pojke som trängs med mina inälvor, tarm och lungor, så är vi förberedda och kan bearbeta utifrån vad som komma skall.
onsdag 1 april 2009
Hemskt olika
I morse ville vi bara sova, båda 2 + 1. När klockan ringde 7:45 var ingen sugen på att stiga upp. Jag snoozade och lill kopian la igen sina ögon direkt.
Jag frågade:
-Somnade du igen?
Hon svarade:
-Nää, blundar bara lite.
Precis som mamma hade svarat. Duktig tjej!
Jag har Torsdag idag, sjukt irriterande. Mannen i mitt liv har Torsdag idag. För från och med idag kommer han vara hemma varje Fredag. Företaget har skurit ner på lön och arbetstid. Halleluja vilka glada tider!
söndag 29 mars 2009
Trött-ma
Trodde att en nypa frisk luft skulle få mig på fötter igenvid lunch tid, men mina ben bar mig knappt.
Allt jag kunde tänka på var en stol med mig i sovandes.
Så jag gick in istället och la mig för att vila. Sjukt skönt, fick även sällskap av katten som ville mysa i ansiktet.
Varför är katter så mysiga och vill vara nära och mysa i ansiktet på en, för att sen vända sig och lägga rumpan upp i fejjan på en när dom ska sova och har myst klart??
När barn och man hade lekt färdigt ute och kom in igen kände jag mig lite piggare. Världens bästa L kom på besök och jag drack två stora koppar med te och vaknade sakta till liv igen!
När L hade åkt hem bestämde vi oss för att sätta upp krokar i lill kopians rum där hon kan hänga alla sina väskor.
Jag gjorde ett försök med krokarna igår, men två stycken rasade ner i natt... Medan man och dotter pysslade med det la jag mig i sängen igen.
Mannen började prata om middag och insåg hur trött jag egentligen är när jag frågade
- Men vilken adress var det på turkisk youghurten då?
Alltså vilket utgångsdatum...
Klockan är egentligen bara 17, men jag inte tänka på något annat än sängen. Sängen sängen sängen...
Klockan 21 är det en Bond film på tv, den skulle jag vilja se. LYCKA TILL!
torsdag 26 mars 2009
Stundande helg
Imorgon är en tung dag, men det kommer bli så fint för Nils, hans familj och släkt och alla vänner.
Jag har förträngt den här dagen så länge nu och det är så konstigt att den är här, redan imorgon.
Man skulle vilja skjuta på den här dagen för evigt, på så vis så kanske Nils hinner komma tillbaka, liksom komma på att det var dumt det där att jag försvann...Om ändå...
Jag ska se till att vara pigg imorgon. Fick ett slag i ansiktet idag när jag fick veta att jag har graviditetsdiabetes. Det kan ha samband med mina sammandragningar, för bebisar med mammor som har diabetes kan lätt komma tidigare...
Det känns tungt och otroligt självförvållat, fast det är det ju inte...
Men sedan jag mätte mitt fastande socker sist och lagt till mellanmål och lunch i mina mat rutiner (är verkligen världelös på att äta) så har mitt socker sjunkit. Så jag hoppas det tänker fortsätta göra det...
onsdag 25 mars 2009
Uppdatering på "Redan nu"
Det har spänt en hel del i magen efter de två väldigt onda sammandragningarna, men det har inte kommit några fler. Himla skönt!! Jag blev helt slut på de två, hur ska jag klara en förlossning igen?
Nu ska jag bara vila resten av kvällen och mysa ner mig i soffan.
Redan nu?
Får man svära? TACK, FYYY HELVETEEEE!
Ringde och oroade mannen i mitt liv, jag ville ju bara mest att han skulle veta...i fall att.
Lill kopian såg på mig med rynkade ögonbryn medan jag verkligen försökte dölja hur ont det gjorde. Nu sitter hon i sin fotölj och ser på pippi.
Uscha....nää, inte NU!
måndag 23 mars 2009
Håhååjaja
Klasskompisen - Äh, kom igen nu så går vi och hoppar från 3ans trampolin.
Mannen i mitt liv - Nää, jag törs inte...
Klasskompisen - Nej för fan, inte jag heller!
Vuxna karlar, 34 år för att vara exakt är ärliga mot varandra.
Underhållande tycker jag!
lördag 21 mars 2009
Lördag, fast och fin
Eller är jag bara mer less den här gången och retar mig på sådana här saker lättare?
Igår kom jag inte upp ur sängen själv och mannen i mitt liv fick köra lill kopian på dagis. Efter härlig, men fruktansvärt smärtsam massage igår kväll, upptäckte jag imorse att jag borde inte bara ha 1, utan 2 kuddar mellan benen när jag sover.
Allt upptäcktes när jag försökte skeda mannen i mitt liv imorse och lyfte upp benet för att lägga det över honom. Meeeen guuuuudooomligt vad skönt!! Jag behöver alltså sova som en han hund kissar. Så i natt ser jag framemot en skön natts sömn, med enbart smärta när jag måste vända mig.
Jag hoppas att jag kommer se ljusare på livet snart, jag skulle behöva uppmuntran eller något mysig. Eller bara kul...
Om jag inte hade varit handikappad och kunnat köra bil utan smärta, jaa, då hade jag vart på något uppmuntrande, mysig och roligt i Sundsvall. Kanske blir jag som får dra ihop något sådant så jag muntras upp lite i all misär.
fredag 20 mars 2009
torsdag 19 mars 2009
Livet som arbetslös
Värre var det när jag skulle hämta henne, då upptäckte jag hur många som faktiskt är arbeteslösa och har sina barn på 15 timmars dagis. Många föräldrar, många barn, många overaller (som var super blöta fortfarande) och en extremt liten hall. Jag klappade händerna när min lilla kopia kom först av alla barn!! Hon har gjort det hela veckan, hon är smaaaaaaart!!
Nu har vi kommit fram till Torsdag, och jag har fortfarande lite svårt att ta tag i att göra något.
I några dagar nu har jag funderat på om bebisen hade tänkt komma tidigare, för ibland drar det ihop sig fasligt mycket i magen och på andra känsliga ställen...
Så att dra fram dammsugaren känns mindre roligt med tanke på den kraft det krävs. Solen skiner och värmer kroppen här i soffan, man kanske ska ta sig lite tid till att sola?
Är reklamen för Riksgälden sann?
Där tjejen Linda ska välja mellan 3 killar och en kille blir jätte upprörd för att hon inte valde honom??
Det har tidigare varit ett annat program dom visat också för just riksgälden....
Aja....bara en tanke i en arbeteslös huvud. Jag njuter, jag lovar. Jag skulle inte vilja ha ett jobb just nu. Jag vill ha det så här. Jag tror bara att jag saknar min syster och mamma. Allt känns så mycket bättre när dom kommer hem igen tror jag!
tisdag 17 mars 2009
Diabetes
Men bebisen mådde toppen och mitt blodtryck var toppen. Så....mjaaaaa
måndag 16 mars 2009
Tips från mamman
"Ja, i fall ni skulle undra var vi är"
Jag säger som E sa när jag lagt på luren och inte kunde hålla flabbet inne längre.
"Då tidens facebook uppdatering"
Mycket sant!
Mitt tips till alla nyblivna föräldrar där ute: Våtservetter i bilen. Du kommer tacka gudarna för dem!
fredag 13 mars 2009
Fredags stök
Kanske därför jag hamnade i en blå period...Blue blue blue bluuuuue....
Ja, min första lediga dag, eller kanske ska man se det som min första riktiga dag som undersköterska. Jag besökte arbetsförmedlingen med en tung känsla, men gick ut därifrån betydligt gladare!
Så nu känns inte de närmaste månaderna så mörka som de kändes igår.
Så, fredagen den 13onde blev ganska bra....vill bara att sovrummet ska vara klart!!!!!!
torsdag 12 mars 2009
"För jag har tagit stuuudenten"
Bitter? Nää, jag ska ju föda barn!
Googlade mitt egen namn, precis som Sonja gjort.
Veronica är:
1 - Engelholms egen Henke
2 - ifrån Mars
3 - snyggast
4 - det allra viktigaste att koket är vackert
5 - folkpartiets enda kandidat från länet
Lite kul....
Studenten, all over again.
Har dock packat ner student mössan, fast det är inte jag som ska bära den. Den Äldste (han heter egentligen något annat, faktiskt) har aldrig tagit studenten och i och med att det är lite för kallt för lastbilsflak och total brist på björkris så får han låna min studentmössa. Och han ska banne mig springa ut från skolans dörrar och sjunga också!
Nu kom jag på varför jag egentligen skulle blogga....
Brittan Spears, när rakade hon av sig håret egentligen? Växer det som ogräs eller har peruk och 5 ton hårförlängning?
Annars vill jag ha en växt kur så mitt hår också växer så fort. Men man kanske måste raka av sig håret för att det ska växa?
Lätt skött. Med tanke på att jag snart har två barn.....
onsdag 11 mars 2009
Imorgon tar jag studenten, igen!
Det här året har gått så himla fort, jag kan inte förstå att jag ska få en titel. När någon frågar mig vad jag ÄR, då kan jag faktiskt svara. På riktigt! Inge vind och mus här inte.
Imorgon är det avslutningslunch och betygsutdelning. Det känns så skönt, men också rätt så tomt. Det här
Nää, nu kanske det är dags att bli vår, jag är skit less på vintern. Jag vill ha en varm vår. Jag hoppas att påsken visar sig från sin bästa sida!
tisdag 10 mars 2009
Personlighetstest
Och visst är han väl söt. denna skallige gubbe vars fru opererat sig fler gånger än sin egen ålder. Och där sitter han och pratar om att du ska vara glad och tacksam och nöjd med dig själv. Ja, Dr Phil, han är nog nöjd med sig själv. Men hur kommer det sig att frun ser ut som hon gör?
I alla fall. Det här fick jag veta efter att ha svarat på några frågor.
Others see you as fresh, lively, charming, amusing, practical, and always interesting; someone who's constantly in the center of attention, but sufficiently well-balanced not one to let it go to their head. They also see you as kind, considerate, and understanding; someone who'll always cheer them up and help them out.
måndag 9 mars 2009
Nää, inte vet jag ä....
Jag kan inte allt, jag vet inte hur man fogar och jag vill absolut inte göra det när jag inte vet hur man gör det.
Nu på lunchen, alltså mannens lunch, vill jag att vi åker till färg affären och köper tapetlim och de slippapper mannen behöver. När jag ringde honom och frågade om vi kunde åka på lunchen istället för att ödsla en massa tid i eftermiddag, (vi har lovat att skotta hos syster också nu när dom är borta i fjärran land) så fick jag till svar: "Nää, jag hade tänkt sova på lunchen"
Jahaaa.....Nää, men skit i de då, sa jag och la på.
I det tysta vräkte jag ur mig det ena och det andra. Efter 3 minuter ringer han upp.
"Hämta mig 20 i da. Det blir väl bäst så"
Jag vet....!
Jaa, det här var ju meningslöst för er, men jätte skönt för mig. Tack!
fredag 6 mars 2009
Crazy Fredag!
Men än dock vaknade lill kopian kl 7.
I förrgår och igår fick jag ljuvlig massage av mannen i mitt liv. Foglossningen är sjukt hemsk nu, bäckenet "knäcker" och det är en obehaglig känsla och det får mej att vika mig dubbel. Det inte så trevligt....att vika sig dubbel när man är så här tjock.
Men det kommer liksom som en reflex att jag "slänger" mig framåt när det knäcker, man vill liksom strescha bort det. Dock trodde en herre igår på Konsum att jag mådde dåligt och var på väg att föda...
Nääääää, men om det vore så väl!
Nu är Vinterfesten igång också! Sjukt roligt!! Innan jag infann mig i Kramm´s kåta kåta samlades klassen på skolan för en enkät undersökning och jag fick tillbaka alla mina arbeten. Övervägande högt betyg, halleluja!! Lunchen smakade grymt bra i kåtan, jätte god lax med potatis! Nu väntar jag mest på att klockan ska bli 14:30 så jag kan hämta lill kopian på dagis. Hon smaskar förhoppningsvis i sig någon macka och annat gott nu.
Ha en bra helg, jag ska kämpa för att min ska bli bra! PUSS!
onsdag 4 mars 2009
Det är nära nu
Detsamma gäller mig.
Inatt drömde jag en dröm som gjorde mig lite rädd...
Jag drömde att bebisen kom och vi låg på BB. När vi väl kom hem så var det sån fart på lill kopian nr 1, och jag var så glad att träffa henne igen att jag glömde bort bebisen!! Jag körde lill kopian till dagis och kom tillbaka och gick upp för trappan. Då insåg jag att bebisen låg kvar i en vagga uppe på övervåningen.
Helt sjukt vilken panik jag hade. Bebisen sov tryggt och hade inga tecken på hunger men jag väckte den och matade den bara för att samvetet skulle kännas bättre....
När jag vaknade så var det första jag tänkte: VAR ÄR BEBISEN!!??!
Just ja, kvar i magen ytterligare några veckor....Puuuuh...
söndag 1 mars 2009
Världens starkaste Nils
Världens starkaste Nils fattas oss, så många människor.
fredag 27 februari 2009
Veckoslut, ännu en gång
Går bara runt och väntar. Väntar på att få besked om vad som händer i Frankrike. Det är många som vill ha svar nu, det är många som vill kunna sova om natten.
Helgen, hoppas jag, ska spenderas utomhus. Jag har ingen ork, har så ont i kroppen och benen känns som gummi när jag reser mig. Så trött.....
tisdag 24 februari 2009
Bygglov
Kollar på bygglov nu som river kök. Wille är verkligen sjukt rolig.
"Jaha, så du ärvde kåken av föräldrarna! Ja, en annan fick rest skatt och några pantflaskor"
lördag 21 februari 2009
Tidig söndag
Nu har jag hunnit ätit frukost och myst upp mig i soffan och än har jag inte hört ett ljud från familjen nerifrån.
Kollar på Dr Phil, idag handlar programmet om människor som har runt 50 olika fobier.
De visar en kvinna som ska resa till Dr Phil show med flyg. Först bestämmer hon över taxi chaffören och ber honom byta fil i körlinjen för hon är rädd för att åka ner i vattnet över en bro. Väl på flygplatsen undrar hon om hon kommer få en hjärtattack, stroke eller svimma. Hon köper en dricka med plastlock som hon har i munnen men hon undersöker om sugröret är rent. WHET??? Var det bara JAG som uppmärksammade det?? Inte ens Dr Phil verkar ha tänkt på det...
Jaa.. innehållsrik morgon, i know...Jag ska göra mig lite mer Oboy och kanske onyttiga mig lite med något.
Nu är det bara 12 veckor kvar. Sen blir 3 till 4. 12 veckor, det är en kort tid det.
fredag 20 februari 2009
Gladeligen!
Jag ville bara ha ett "tack för att du har tagit hand om oss när vi varit sjuka" eller "vilken tur att vi har dig, vilken tur att du var här" Men näää... Jag känner mig tagen för given och helt struntad i. Men va fan....
Bitter kanske är det ord jag ska använda, inte deprimerad. Jag tror jag ska börja varje morgon med att peppa mig själv, tala om för mig själv hur jävla snygg jag är, hur duktig jag är som kämpar på, och att jag ska vara glad. Glad glad glad och jävligt tacksam! Jag är frisk och kry. Det borde vara det enda som räknas!!
onsdag 18 februari 2009
Kräksjukan tar död´n på mä!
Väl hemma la hon en rejäl kräka i vår säng och sedan hängde hon och jag framför TV rutan resten av dagen med uppehåll för kräkningar i hinken.
Natten har väl ungefär sett lika dan ut. Jag och hjärtat sov på en madrass i hennes rum, trångt, hårt, tappad känsel i heeeela min kropp....några kräkningar i hinken. Hon har ju gjort det grymt bra som lagt kräket där och inte på sig själv eller i soffan! Bra jobbat pinglan!!!
Idag har det varit lugnt, jag går mest och är orolig att hon ska bli dålig. Idag vill hon äta ALLT!
Jag har spritat rent hela vårt sovrum, alla täcken och kuddar, filtar mm blev utslängt redan 10:30 och togs väl in för cirka 1 timme sedan. Alla äckliga bakterier borde vara dö-ö!
Jag lider mest av halsbränna och trötthet. Någon magsjuka kan jag inte märka av så långt ögat kan nå, för vem skulle ta hand om allt om jag blev sjuk??
tisdag 17 februari 2009
Åter till datorn
Vi har ett sjukt snällt barn....jag vill bara säga det. Hon är underbar och världens bästa!
Vi bråkar grymt sällan och hon är det bästa sällskap man kan ha!
Sådär, det blev en kärleksförklaring!
Men dagen hann bara gå över i natt och då drabbas mannen av maginfluensa/sjuka.
Så nu ligger han däckad, jag ska skriva klart min uppsats och lill kopian har jag lämnat av på dagis. Jag hoppas verkligen att det är en "personlig" magsjuka och att den inte smittar.
Jag tvingar i alla fall i mannen vatten så han inte torkar ihop i sängen som ett russin.
Från vindruva, till russin, på bara några timmar.
Flummigt inlägg. Men men....ha en härlig..ööö....tisdag var det idag ja!
fredag 13 februari 2009
Fredag nr 13.
Spännande tider det här! Idag, om en liten stund faktiskt, ger jag mig iväg till Sönnsvall igen. Ikväll är det pass till 21:30 cirka. Sedan ska jag bege mig till en väldigt tom lägenhet. Endast katten som dansar på borden...
Den här veckan hemma har varit sjukt trist om dagarna, underbar om kvällarna och super mysig i övrigt. Men det ska bli skönt att få jobba lite i helgen och se andra människor än Martha, Rachel Ray, Oprah mfl....
Arbetena tar sig, funderar faktiskt på att ta med datorn på bussen och skriva lite mer på barn och ungdomssjukvård uppsatsen, men va fan, datorn är så sjukt tung att bära på!

onsdag 11 februari 2009
Insikt
Vi får se hur länge det här tänkte hålla i sig, jävligt trist är det och jag är trött som feean.
Det gick förresten jätte bra på Försäkringskassan, dock hade dom flyttat på sig! Jag missade totalt de två skyltarna som talade om det och att de numera huserade tillsammans med Skatteverket. Var fan ligger skatteverket, var det första jag tänkte. Kom efter ett tag på var det låg och traskade dit med rätt tunga steg med tanke på det uppdrag jag hade framför mig. Pengar eller inte pengar?
Svarat blev pengar, och att jag hade 23 dagar kvar på pingla nummer 1 att ta ut. Glad var jag, lättat var hjärtat!
Det går himla segt med renovering av sovrummet, jag får inte med mig mannen i mitt liv. Han suckar mest när jag försöker slita bort den bård som sitter i vägen för mitt projekt. Igår gick vi och la oss 19:15 för att se på Supernatural så då blev det inte mycket till projekt gjort! Inte i sängen heller (heheheh)
Nä, nu stundar Bompa om 20 minuter vilket betyder att jag om 20 minuter kommer börja gäspa och somna i soffan. SÅ...hare bäst, flodhäst!
Måste vara tröttsamt...
Nu ska jag ner på stan och göra mig sedd på Försäkringskassan och visa dem att jag är gravid och vill ha en jävla massa pengar för mödan!
Eller nåt sånt...
tisdag 10 februari 2009
För att uppdatera
Men priset blev ju över hälften så billigt än vad vi räknat på! Då blir man ju glad och jag vill börja riva i sovrummet ikväll!
Mannen i mitt liv tyckte att jag kunde börja med det själv, "så får du se hur roligt det är". Har jag någonsin sagt att det är kul med grundarbete?
Ännu en givande förmiddag
Jag vill dit och göra upp en budget för hur mycket det kan kosta att renovera vårt sovrum.
Men jag kommer ju inte kunna slappna av efter att jag gjort den budgeten heller, antingen så blir det en positiv eller en negativ övveraskning. Så jag kommer alltså skutta ut därifrån eller släpa mig själv i håret.
Jag borde kanske åka dit...
måndag 9 februari 2009
Motivationen, hallå var är du?
Jag vet inte om jag lär mig något. Nu skriver jag på arbeten om prematur, diabetes, eller var det influensa? Datorn börjar ryka och frusta i protest.
Nästan.
Igår började vi kolla på en ny bil. Vi är väldigt överrens över vad vi vill ha. C5 is da bil!
Vi måste ha en större bil nu när barn nummer två kommer.
På tal om barn nummer 2 så har barn nummer 1 hakat upp sig på bebisar. Dagligen frågor hon om bebisen kommer snart, att den måste byta kläder och att den ska ha overall.
Svårt att förklara för en två åring att det tar lite tid, att det är sommar när bebisen kommer och att all snö ska vara borta först.
Hon tjatar också om att fylla år, heeela tiden. Vi pratar tårta varje dag och ballonger.
Nu måste jag återgå till skrivandet i word fönstret och förhoppningsvis kanske bli klar med uppgiften idag.
söndag 8 februari 2009
I natt jag drömde...
Det flög nog mer än 100 tankar genom mitt huvud. Bland annat hur människor i större städer ser på vänskap. Ofta har de över 200 vänner på facebook. Men hur många av dem bryr man sig om? Hur många riktiga vänner hinner man skaffa sig i en så stor stad? Jag älskar tryggheten här, är det fel att känna igen varje människa jag möter på torget?
När jag besöker Stockholm letar jag ständigt efter bekanta ansikten, allt för att få känna mig "hemma".
Jag grät också en stund, eller, 1 timma var det säkert. Är vi män och kvinnor så olika och varför? Varför har vi så svårt att förstå varandra? Och varför måste vi drabbas av så många kriser, bara för att kvinnor vill mer, ha mer och känna mer. Vad känner männen egentligen? Känner de sig någonsin ensamma som vi gör. Eller är jag den enda som kan känna mig så fruktansvärt ensam i en tvåsamhet?
Jag vågar inte öppna upp mig själv längre för jag vet att jag inte blir förstådd. Hur komplicerade är vi??
Varför söker inte män den ständiga bekräftelsen på kärlek?
Bara för att min man inte talar om att han älskar mig var tionde minut så skulle jag uppskatta om han gjorde det, eller i alla fall visade det på något fint sätt en gång om dagen.
Vi tar varandra för givet och blir bekväma. Men jag är den som inte vill glömmas bort i vardagen. Jag vill kämpa och få tillbaka det vi en gång hade.
Bara för att vi vet var vi har varandra, är nöjda med livet och vet att det alltid kommer vara vi, för så är det, ska vi då ge upp om kärleken?
fredag 6 februari 2009
Nya tidens tempo
I want to come back for more,I want to take care of my memories, welcome me tonight.
There's been tragedies and hard times, There's been luck and real good times, the magic spellbind.
/Takida
Efter en förvirrad höst med vänner som skiljer sig, vuxna som plötsligt går bort och en överraskande graviditet har jag väl så smått börjat vakna igen.
Jag vill gärna börja om på nytt i en ny blogg, men ibland undrar jag om jag hellre skulle ha en privat dagbok som ingen annan kan läsa?
För hur mycket vill man öppna sig i en blogg, och hur mycket får man berätta?
Med texten ovan vill jag tala om att de just varit hard times.
Nu är det inte många veckor kvar innan skolan är slut. Kommer jag klara av att lämna in alla uppgifter innan den 6:e mars?
Stressen är överhängande.
Jag vill helst rymma så långt bort som möjligt och bara skita i allt. Det jag försöker tänka är att det just bara är några veckor kvar, efter den 6:e mars är jag fri.
Den 13:e mars firar vi och den 14:e är jag färdig undersköterska. Klar, finito, done!
Nu är det bara två veckor kvar på praktiken och under den här perioden av fem veckors fantastisk tid på Barnkliniken, har jag inte fått så mycket skolarbete gjort. Det är nu jag ska sitta med det. Nu när jag är som mest trött, slut och mentalt tung. Save me.
En mer öppen hjärtlig blogg startar, jag hoppas jag inte deprimerar ner er. Det är ju trots allt fredag idag. Det gör att mitt leende kläcks i alla fall.