Dag 3

Igår kunde jag inte somna. När jag väl la mig runt 02 kom Flippan över till vår säng och kunde inte somna.
Hon kände nog min oro. Det kröp en oro över mig hela kvällen igår. Det är för mycket nu. Jag retar upp mig för mycket över små saker. Oroar mig över att diskmaskinen inte har blivit tömd. Jag räknar ut på ett ungefär hur många maskiner jag kommer hinna tvätta imorgon. Och hur många tvättar det är kvar.
Barnens kläder ligger på hög i tvättstugan. Tvättade, hängda och vikta av mig. De ska bara plockas in. Vad är problemet min älskade make?
Är han rädd för tvättstugan? Näää

Idag är det den 31 mars. En dag med så många känslor. Idag kunde varit en viktig dag.
Men det är bara jag som tänker på det. Det är bara jag som sörjer. Ibland behöver jag tröst men jag vet inte varifrån den ska komma. Jag belastar redan min älskade med mina tårar. Det finns allt för många tårar om nätterna. Ångest. Illamående.
Jag saknar en vän. En vän att kunna gå till. Gråta hos. Bli kramad av.
Jag saknar en riktigt vän. Många gånger.

I väntans tider

Anar ni hur långt 4 dagar är för en tjej på 3 år?
Måndag, en evighetsdag. Lek på Öppna Förskolan och sedan gympa.
Men måndag var en evighetsdag.
Idag är inge bättre. Morgonen har varit lång, och vi väntar.
Väntar och väntar på att lillebror ska vakna så vi kan åka på Öppna Förskolan idag också.
Onsdag... Vad ska jag göra för att förgylla min 3 årings dag?
Torsdag. Med storst T! Då kommer han, med stort H.

-Filippa, vad funderar du på?
-Albin.....

Allt och lite till....

...på samma gång.

Barnen är äntligen på topp igen. De har båda gjort det bra och storasyster är överlycklig att årets magsjuka var en betydligt mildare form än förra årets. Jiiissus, den vill vi bara glömma...
Lillebror har dock haft det kämpigare och inte kunnat äta riktigt. Han som är ett matvrak och äter ungefär lika mycket som storasyster har fått mini portioner.
Jag kan inte klaga på att det vart grinigt från hans sida! Stackars unge.
Men nu kan vi smyga på störra portioner och humöret börjar vända.

I söndags hade maken hockey avslutningen. Då har jag och barnen alltid söndagsmys i vår säng och ser på bompa och oftast somnar storasyster där.
När mannen kom hem lagade vi till en riktigt god middag och åt den framför tv:n. Bara vi två. I lugn och ro. Det var underbart, vi hade jätte mysigt! Fler sånna kvällar!

Idag vankas en tur på Dollarstore. Vädret var lysande när vi klev upp halv 8, men nu börjar molnen dra in. Trist!
Sen är det kalas ikväll för min älskade storasyster! En riktig mys dag blir det.

Nu har lillebror vaknat och det är väl dags att kliva ur pyjamasen?! Eller?
Klockan är faktiskt bara 10:23...

Kärlek

Fin kärlek. Syster och bror.

Okej, det här gick ju bra!?

Ja, kräk hell verkar vara över. Peppar peppar. Tvi tvi. Salta....
Storasyster la en pizza och lillebror två.
Jag går ännu på hel spänn och det hjälper inte att lillebror har fått tillbaka sin hosta. Jag tror han ska spy varje gång han hostar!
Vid varje host hoppar jag upp och flyger fram med hinken framför ansiktet på honom.
Stackars barn, han kommer vara livrädd för den där hinken snart.
Jag kommer nog inte vara lugn förrän imorgon.
Jag och storasyster har flytt till gästrummet så pa-pa får sköta lillebror om nätterna.
Men nu börjar jag längta efter min man.
Än dock har det varit en skön paus. Det skadar inte att sova ifrån varandra ett tag.
Nu längtar jag efter honom, det var ett tag sedan jag fick längta efter min man.

Idag ska jag fortsätta städa ut sjukan. Så det är väl lika bra att sätta igång kanske?

Kräk och andra utvägar

Magviruset har smugit sin in genom våra väggar.
Jag som har gjort allt för hålla det borta. Hållit mig borta från Öppna Förskolan...och kanske folk i största allmänhet?
Igår trillade dock lillebror dit och mannen i huset var inte sen på hänga på.
Jag är immun mot magvirus och magsjuka, så jag kan glatt stå på sidan och irritera mig över min klene make. Jag har inte varit magsjuk sedan jag var sju år. All cred till mig!
Storasyster kämpar på och än så länge har hon klarat sig.
Och lillebror är på bättringsvägen. Och mannen, hoppas jag. De har båda sovit sedan klockan 18.

Annars så har jag inte så mycket att blogga om. Dagarna går på i vanlig fart. Alltså tok fort.
Ena sekunden är det måndag och i nästa är det söndag.

Jag försöker få ordning på mitt liv och min framtid.
Jag förstår inte varför jag ska börja älta det igen, precis just nu när jag KAN sova normalt.
Det hjälper inte. Att fundera över alla de stora frågorna.
Det är ju ärligt frågor som gör mig rädd och nervös, och det är väl därför jag skjuter på det.
Jag VET vad jag vill, men var finns möjligheten? Inte här. Inte där. Men dääär borta.

Helger

Det går för fort. Fredag var över på en sekund. Lördag var som vilken vardag som helst, som vanligt. Mannen jobbade. Här hemma var allt som det brukar.
Idag, söndag. Hela dagen har gått ut på att få till middag och så mycket socialt samspel som möjligt innan klockan slår 17:30.
Då försvinner mannen på aktivitet.
17:30 till 18:30 är en lång timme. Den timmen är lillebror som galen, vild och all over the place.
Allt blandas med skratt, gnäll, stora leenden till ilska.
Ett tröttsam timme.
Det bästa med den här timmen är att jag vet att vi snart ska krypa ner i vår stora säng, jag och storasyster.
Lillebror ska äta välling i sin säng och sedan somnar han. Snabbt. En enda suck när vällingen är slut sedan sover han gott.
Jag och storasyster håller handen och ser klart på Bompa. Sedan somnar hon tyst bredvid mig och jag smyger upp.
Det är den mysigaste stunden på söndagen.
Jag, ensam med mina barn. Vi har vårt eget söndags mys.

Inte så lätt

Det är inte så lätt att borsta två tänder.

Men eller hur

Soligt. 10 plus på termometern. Livet blev helt plötsligt så underbart.

Nu har vi varit utan internätet i en vecka.
Jag har haft facebook abstinens men när jag fick avi via sms i torsdags sprang jag inte med blod smak i munnen och hämtade ut det nya modemet.
Jag hämtade det idag. (Med lite blod smak i munnen)
Jag minns inte ens vad vi gjorde förra veckan så jag kan berätta att vi haft en fantastisk Måndag.
Med "vi" så menar jag mig själv och lillebror.
Storasyster vaknade glad men sen gick det bara utför.
Jiiisus vilket humör.
Vi hade fint främmande på förmiddagen av E men storasyster surade som en disktrasa.
När E åkte iväg för arbete drog vi oss mot världens längsta pulkbacke.
Humöret lättade på storasyster och vi hade härliga timmar i solen.
Dock vred det om när vi började packa ihop oss för hemfärd.
I vårt hus svär man inte.
Här kan man inte ens säga snorunge utan att storasyster är framme med pekpinnen.
Men idag drog hon till med en rejäl svordom.
Fast, jag är lite sugen att säga som Magnus Betner. Kan ungen sätta in en svordom i en korrekt meningen där den passar då är det okej.
Fast, njee.
Men så här lät det mellan J och F:

J: Vill du gifta dig med mig F?
F: Nej, tack för helvete.

Nu blev de kvällen

Jag trodde allvarligt inte jag skulle överleva den här dagen.
Helt sjukt vad trött jag var i morse. När lillebror gäspade klockan 9 hoppade jag högt av glädje. Jag nästan sprang på stället innan jag slirade fram till honom och tog upp honom från golvet.
Jag kastade mig ner för trappan och viftade vilt åt storasyster. Skyndaré!!
Lillebror somnade inom fem minuter, jag efter 5 minuter och 1 sekund.
Storasyster låg bredvid och tittade på Bompa i sängen.
Efter en timmes mys och klagande på att jag snarkade så högt så Bolibompa inte hördes, klev vi upp.
Mycket piggare, gladare och med lite mer vilja över dagen.
Vi slängde i oss några ägg och macka och sedan spenderade vi en timme ute.
Det var skönt att få andas! Frisk luft, glada barn och lek med grann jänta.
Det var över två veckor sedan lillebror var ute i friska luften. Det gjorde honom gott!
Jag hoppas att vädret får oss att vilja gå ut imorgon med.
OCH att barnen i alla fall sover till 7:30.
Hoppas hoppas hoppas!