Dag 3

Igår kunde jag inte somna. När jag väl la mig runt 02 kom Flippan över till vår säng och kunde inte somna.
Hon kände nog min oro. Det kröp en oro över mig hela kvällen igår. Det är för mycket nu. Jag retar upp mig för mycket över små saker. Oroar mig över att diskmaskinen inte har blivit tömd. Jag räknar ut på ett ungefär hur många maskiner jag kommer hinna tvätta imorgon. Och hur många tvättar det är kvar.
Barnens kläder ligger på hög i tvättstugan. Tvättade, hängda och vikta av mig. De ska bara plockas in. Vad är problemet min älskade make?
Är han rädd för tvättstugan? Näää

Idag är det den 31 mars. En dag med så många känslor. Idag kunde varit en viktig dag.
Men det är bara jag som tänker på det. Det är bara jag som sörjer. Ibland behöver jag tröst men jag vet inte varifrån den ska komma. Jag belastar redan min älskade med mina tårar. Det finns allt för många tårar om nätterna. Ångest. Illamående.
Jag saknar en vän. En vän att kunna gå till. Gråta hos. Bli kramad av.
Jag saknar en riktigt vän. Många gånger.