Förlåt

Får börja med att be om ursäkt för den klart sämsta uppdateringen!
Men dagarna och veckorna går fruktansvärt fort. Alltså, det kommer börja snöa snart utan att jag fattar var tiden tog vägen.
Colin är 3 månader nu, stor kille! Igår vände han runt sig för första gången. Från mage till rygg!
Det blev jubel och applåder. Idag har han inte gjort annat än "snurrat" och Flippan berömmer honom VARJE gång med applåder och positiva ord. Fin syster!
Vi får snälla barn på beställning typ. Vi får sova hela nätterna utan avbrott. Gudomligt skönt. Vi njuter varje sekund.
Och jag möts av ett leende varje morgon från Colin när han vaknar. Sen slutar han inte le förrän han somnar snällt efter lite välling.
Tackar tackar.

Annars har sommaren gått alldeles för fort. Jag har klagat hela sommaren på mannen i mitt liv, vi har inte sett till honom. Ett tag funderade jag starkt på att skicka in en anmälan till "Ensam mamma söker".
Fast jag skulle skriva "Ensam mamma söker efter sin make, var tog han vägen nu då?"
Vi har bott i stugan, vårt paradis, hela sommaren, men nu har vi flyttat hem. Så nu syns han till!
Skönt! Men jag klagar inte direkt, det har varit underbart att vara med barnen och leka och bada. Och vi fortsätter i samma mönster trots att mannen börjat jobba igen.
Dagarna bara springer fram och vips är klockan 3 på eftermiddagen och mannen kommer hem.
Helt sjukt.
Imorgon ska Colin vägas och få en spruta, tror jag?!
Vägas och mätas ska han i alla fall.
Jag ska försöka bli bättre på att uppdatera. Försöka.

Puss så länge