Kanske borde bör, eller nåt sånt

En vecka har passerat sen jag antog en ny utmaning.
Imorse grät jag som ett blött djur.
Det är inte lätt att vända sitt liv, även om det är till det bättre. Det gör inte saken bättre att jag inte får någon support hemifrån.
Hur svårt kan det vara? Att peppa den man älskar och tala om hur duktig någon är?
Jag ska sluta vara snäll. På nåt sätt. Sluta tvätta kalsonger ska jag i alla fall göra.

Men ikväll gäller det. Jag är sjukt nervös, jag tror också att jag kommer åka hem besviken och gråta som en bäver. Ta vid där jag slutade i morse.
För jag tror att resultatet ikväll visar plus, inte minus.
Jag blir säkert mer plus desto mer jag tänker på det.

Mannen jobbar övertid. Jag beundrar M som har sex barn hemma och ta hand om. Jag har två. Och min hjärna är mos redan. Hur ska den här veckan sluta?