En vecka

En vecka satt jag och barnen instängda i huset. Klaustrofobi, lätt!
Pippi har nog gått 200 varm i dvd:n. Jag har nog sjungit "Blinka lilla" 400 gånger för att roa lillebror medan jag försökt få lite tid för mig själv, eller vid datorn.
Igår var det dags för oss att stor handla. Fylla frysen och planera månadens måltider.
Det är alltså jag som gör det. Och nu är det fyra som ska äta riktig mat, inte bara tre.
Lillebror spyr som attan av burk mat och vi har kommit på att han nog inte tål den.
Så nu lagas det riktig mat. Och han älskar allt. Till och med gröna små träd.
Igår meddelade jag storasyster att vi skulle handla, då sa hon:
-Jag längtar dit. Jag saknar folkorna. (människor, folk,vänner)
-Jag med, jag längtar också efter att få se människor, sa jag.

Att man kan längta efter att stor handla, det händer nog bara efter en vecka instängda tillsammans.
Idag var båda barnen feber fria. Jag och storasyster körde lyckodansen och lillebror garvade så han föll omkull.
Sen gjorde vi stan och inhandlade det obligatoriska lördags godiset på Dollar.
Och vi myste med "vår" hund resten av eftermiddagen.